12 juni 2011

Nog hade man förväntat sig att se Karlsson på taket!


" Sitter på en balkong och blickar ut över söder-tak! Sedan går vi på söder-hak! Och dricker söder-flak"
"Lite vin och blicken blir fin - leendet blir min min"
En mycket trevlig inflyttningsfest - i en behaglig miljö, med trevliga människor som gillade att diskutera.



En ny upplevelse fick jag i går - nu mera så tittar man också på när andra spelar dataspel. Som ett OS/VM/UEFA? Fast i spel!

Nu börjar jag få lite mer förståelse för dem som inte alls gillar att kolla på sport på TV. Om man vet mycket lite om regler och vilka det är som spelar blir det ganska ointressant!


I Stockholmsområdet finns det många Centrum och ofta tar vi oss in till City. I går var första gången jag var i Farsta Centrum - lite konstigt faktiskt eftersom jag bor bara 15 minuter därifrån. Ska nog ta och besöka ett nytt Centrum i månaden under hösten.




En fika på ett Fik i Farsta! Lungt och behagligt - liksom i en annan del av Sverige :)









Detta var Farsta Centrum för ett tag sedan! Det får mig allt att fundera hur det var då för 40-50 år sedan. Vilka visioner fanns då? Vad drömde folk om? Vad var en riktigt bra semester?










Naturlift












1 kommentar:

  1. Jag bodde där 1959-69. Vi hade till en början inneboende för att klara hyran (990/mån och 1900 i inkomst). I stället för att ha inneboende ökade vi så småningom på inkomsterna genom att jag hade dagbarn samt tvättade och strök åt en grannfru (utan RUT). I övrigt köpte vi enkel mat,jag sydde mina och barnens kläder, inga resor, inga biobesök, inget landställe. Så småningom en liten Volkswagen när min man var tvungen att arbeta på annan ort (inte tal om att man kunde neka sånt). En radio, en svartvit TV, en grammofon. Vi var helt nöjda med livet. Bra kommunikationer, inte många mammor arbetade, så barnen och jag hade många att umgås med på dagarna. Vi träffade vänner under enkla former, på somrarna var vi hos våra föräldrar.
    Farsta centrum var trevligt och där fanns allt. Fina parker och lekparker och natur överallt runtom.
    Skolorna var ett bekymmer. Alla flyttade in samtidigt i Farsta och fick barn efter ett år och efter tre år. När vår dotter började i skolan var det 13 parallellklasser och sonen hade 11. Det var klassrum i alla nedervåningar i husen runt skolan.
    Det blev till slut så mycket barn att det blev väldigt stökigt så vi flyttade in efter svärföräldrarna i Bromma. Strax efter att vi flyttat dog ett av grannbarnen när de lekte med hissen.
    Men de första åtta åren i Farsta var väldigt bra.
    Jag hör ofta att folk säger att "förr kunde man leva på en lön, det går inte nu". Det går att leva på en lön nu med, om man har samma standard som vi hade då. Och vi var ju toppen på utvecklingen då, bodde i modernaste förorten. Det fanns inte flygresor söderut, DVD, datorer att sträva efter Jag ser det som en guldtid.

    SvaraRadera