Det går inte att föreställa sig hur det känns att vara tvingad att lämna sitt hem, sin gata, sin stad, sitt land och lämna husdjur, släktingar, vänner och familj bakom sig.
Många verka sakna den empatiska förmågan att se det trauma, som det skapar ”ett sår” som aldrig läker.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar