Var i går och lyssnade på Marcus Priftis, som har skrivet boken "Främling vad döljer du mig? - En bok om rasism."
Trots att han att han är dryga 32 år så har han under sina uppväxts år i Södertälje mött rasister och möt andra som också drabbats.
Denna vardagsrasism som tyvärr finns i vårt samhälle kommer troligen utav rädsla och slentian.
Nu måste vi ta och lyfta oss ur GROPEN! Molnen har tonat upp sig - nu har andra börjat se - det som många har känt! |
Att någon behandlas så i Sverige - tyvärr så har jag väl haft det på känn, men hoppades väl att vi skulle kunna bli välkomnande igen?!
Det som Marcus Priftis skriver om är tydligen mycket synligare och märkbar när man kommer som gäst eller blir svensk medborgare med annan erfarenhet. Tror tyvärr att de som drabbats har varit allt för tysta eller tystats och inte tagits på allvar.
Jag tror verkligen att vi måste bli mycket duktigare på att lägga rädslor åt sidan eller ännu hellre att börja bearbeta dem och börja tala med varandra för att skingra de förutfattade meningarna och myterna.
Vi behöver språken - vi behöver den kulturella kompetensen - vi behöver bli duktigare på att kombinera kunskaper, erfarenheter och färdigheter för att ta nästa steg i vår framgångssaga. Nästa steg tar vi TILLSAMMANS!
Det finns hopp - men det har blivit allt tydligare för mig att vi har ett problem med rasism, som jag fram till nu har undvikit att se - men som vi måste ta tag i - i Sverige för att få det bättre ekonomiskt och som människor, samhällen och nation.
De som ställer människor mot människor och tror att de är bättre än andra - är rädda!
... den ljusnande framtid är VÅR hoppas jag verkligen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar