Visar inlägg med etikett hållbarutveckling. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett hållbarutveckling. Visa alla inlägg

5 juni 2013

Otroligt spännande - om du tror på mig !

I eftermiddag så kommer jag och du att ha möjlighet att vara med på seminariet "Kemikaliefrågan idag - vad är problemet och vem har ansvaret?"  Den hålls i på Högskolan i Jönköping i samarbete med Länsstyrelsen i Jönköpings län och Jönköpings kommun med över 200 deltagare på plats. MEN de sänder så att du kan följa det online.


FN har precis lyft upp Kemikaliefrågan som en av de viktigaste frågorna för hållbar utveckling.  Vad passar bättre än att samlas på Världsmiljödagen den 5 juni?



"Kemi och kemikalier är en stor och viktig del av vårt samhälle. Helt livsavgörande faktiskt. Utan dem stannar världen. Men vårt sätt att använda kemikalier är inte långsiktigt hållbart. Det kommer många larmrapporter i media om olika farliga ämnen, var de finns och hur de kan vara farliga. Hur allvarliga är de hot som målas upp? Vem har ansvaret för kemikaliefrågor? Är det en samhällsfråga som kanske är ännu svårare och mer komplex än den om klimat?"


30 juli 2012

Vilket ansvar ta elektronikindustrin?

Jag har i flera år ägt en Macintosh och med åren gått över till PC och nu tillbaka till Apples produkter med en IPhone och en MacBook Pro.

Den senaste tiden har jag funderat en hel del:
- Varför är det så dåliga batterier till deras produkter?
- Varför finns det ingen som ansvarar för hållbarhetsfrågor i Sverige på Apple?
- Varför är Apple, Facebook och Google så svåra att nå?
- Varför är inget av dessa företag med i UN Global Compact?
- Är hållbarhet viktigt för dessa "världsledare" och deras kunder - eller tror de att vi kan kommunicera oss ur detta?

Elektronik innehåller tungmetaller som bly, kvicksilver och beryllium. Kommunikationen med återvinningsföretag är viktigt för att detta påverkar medarbetarnas arbetsmiljö även i Sverige!

Frågorna är många - svaren så få?

18 juli 2012

Tillsammans har vi kanske möjligheten att bli bättre?

I dag sitter jag på tunnelbanan och lyssnar på ett samtal som till slut gör mig så arg att jag är tvungen att säga min mening;
-"Alla sjukskriver sig och får pengar av starten. För sedan ta ett annat jobb". Då kan jag inte vara tyst och opponera mig mot detta samtal. Jag tycker det är en fruktansvärd inställning och jag känner ingen, som har betett sig på ett sådant sätt! Detta är verkligen en "röta" och inställning, som inget välfärdsystem skulle klara att "stödja". Om detta skulle vara vanligt - var är vi då på väg?

Utan att vi har förtroende, tillit och respekt så tror jag bara vi står och stampa eller ta steg tillbaka!





I dag var det tre tonårsgrabbar som går ut framför bussen vid Alvik så att Busschauffören får ställa sig på bromsen. Jag går fram till dem och gör dem uppmärksamma på situationen. -"Grabbar - ni måste vara rädda om er själva. Nästa gång så kanske ni inte har sådan tur". Efter lite grymtande så slumpar det sig så att vi kommer på samma tunnelbana i samma sätespar.

Det visar sig tydligt att det de mest behöver var en "vuxen" att tala med. Det visa sig att de är 14-15 åriga grabbar som driver omkring under sommarlovet och mest vill vara "stora grabbar" - men att de i själva verket är ganska små och nyfikna.






Alla vill vara Zlatan! Alla vill synas, få respekt och bli lyssnade på.

I bland brukar jag tänka på dikten av Hjalmar Söderberg som finns på Fryshuset - för på någotvis är det nog så:
"Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd och föraktad. Man vill ingiva människorna något slags känsla. Själen ryser för tomrummet och vill kontakt till vad pris som helst."


Bra att tänka på när man möter en "tuffing" på tex tunnelbanan.


Varför inte i VÄRLDEN?