Ser du sopor och avfall eller resurser och pengar?

Illustration av EU:s avfallshierarki.
Stockholms stad strävar efter att flytta stadens avfall uppåt i enlighet med EU:s avfallshierarki, eller i dagligt tal avfallstrappan.

Vi står inför en hel del utmaningar - i Sverige har vi bra fungerande insamlingssystem och regler, samt miljölagstiftning.

Visst vore det fantastiskt om vi kunde bli bättre och det är jag säker på att vi kan.

Viktigt att vi tänker på att materialet ska kunna användas till. Att vi ser allvaret för att kunna anta utmaningen. Detta presenteras på Stockholmsstads hemsida: "Tillsammans med alla som bor och verkar i Stockholm ska vi nå våra mål att minska stadens utsläpp av växthusgaser till 3,0 ton per invånare  2015 och vara en helt fossilbränslefri stad 2050." (Svenskar 10-14 ton CO2/år) Undrar om dessa siffror verkligen kan stämma? Räknar vi med allt vi konsumera?

Testa dig på Klimatkontot.

Jag blev positivt överraskad när jag fick se tjänsten om de Mobila miljöstationerna.

Stockholms stads avfallsplan 2013-2016.

Avfallsplanen i korthet.

Projektet Gröna påsen"Under 2013 utför vi ett försök med Gröna påsen bland 3 000 hushåll hos Familjebostäder och Stockholmshem. 

2018 ska stockholmarna samla in 50 procent av sitt matavfall. För att nå detta mål behöver vi införa fler tekniska lösningar, som kan komplettera de vi har idag, för att så många som möjligt ska kunna matavfallssortera. Gröna påsen innebär att man lägger matavfallet i samma behållare eller nedkast som övrigt avfall men i en grön påse. Den kan sedan sorteras ut på avfallsanläggningen för att matavfallet sedan kan rötas och bli till biogas."

Projektet Textilåtervinning: "

Låt textilierna få nytt liv genom materialåtervinning. 

På ÅVC Bromma och ÅVC Vantör testar vi under 2012 och 2013 att samla in slitna och trasiga textilier i en särskild container. Syftet med försöket är att den sortens material framöver ska kunna återvinnas till nya textila produkter."

I snitt förbrukar varje svensk 15 kg kläder och hemtextil per år.

• 8 kg slängs
• 3 kg går till välgörenhet
• 4 kg är kvar i garderoben eller ges bort till släkt och vänner
• Textil kräver mycket naturresurser, energi och kemikalier för att tillverkas. Allt vi gör för att minska resursförbrukningen – smått som stort – är betydelsefullt.

Sopsortering A-Ö

Finns det en lösning i att "panta mera"?

I Sverige så har vi ett utvecklat system för att samla in material. Vi har containrar där material läggs för att kunna återvinnas. Material har ett värde - ju mer sorterat det är ju lättare är det att sätta ett pris på det. Företag som Axfood har gått från att få betala för sitt avfall till att numera kunna få betalt för de fraktioner som de sorterar avfallet i - ett material som de får betalt för.

Vi ser i alla fall i Stockholm mängder av dessa gula och orangea säckar stå på trottoarer. Dessa kräver ofta sortering och någon typ av bearbetning för att kunna få säljbara fraktioner som kan användas till energiåtervinning eller materialåtervinning.

Det finns olika retursystem uppbyggda för PET-flaskor och aluminiumburkar. Här är det lätt att följa värdet eftersom det finns kopplat till förpackningen när vi köper den och vi eller någon annan får det tillbaka när det lämnas in igen - pantas.

Det handlar om att ge människor möjligheten att göra rätt så enkelt som möjligt - för då blir insamlingen effektivare, vilket gör att det blir lönsammare.

På förpackningar och elektronikutrustning finns ett producentansvar som gör att - dessa organiserar sig för att ta hand om materialet och utrustningen för att ge andra ansvaret att ta hand om materialet och sedan sälja det vidare för att finansiera systemet och dela upp detta i fraktioner.

Kanske finns det möjlighet i att redan vid inköpssteget sätta ett värde på materialet så att pant fås då det lämnas tillbaka?

Allt detta handlar om att finna effektivare lösningar för att på ett kostnadseffektivt sätt kunna samla in, sortera, värdera och sälja dessa vidare. Det går också mot att sälja olika koncept för att kunder ska spara tid och pengar genom att överlämna en del av stegen till de som är specialiserade inom området.

Inom avfalls området talar om reduce (minska), reuse (återanvända) och recycle (återvinna). Det finns ett värde i att förbruka mindre (ex. mindre kostnader och sparade resurser), det finns ett värde i att kunna använda saker igen (ex. kläder och elektronik) eller att kunna återvinna (ex. koppar, järn, silver, guld mm).

I dagsläget får vi betala för att våra sopor blir hämtade och på något sätt tas om hand - i framtiden kanske materialvärdet - ses på ett annat sätt.

I framtiden så kanske vi blir duktigare på att se att alla och allt har ett värde, 

som det gäller att ta till vara och utveckla?