Ser du sopor och avfall eller resurser och pengar?

Illustration av EU:s avfallshierarki.
Stockholms stad strävar efter att flytta stadens avfall uppåt i enlighet med EU:s avfallshierarki, eller i dagligt tal avfallstrappan.

Vi står inför en hel del utmaningar - i Sverige har vi bra fungerande insamlingssystem och regler, samt miljölagstiftning.

Visst vore det fantastiskt om vi kunde bli bättre och det är jag säker på att vi kan.

Viktigt att vi tänker på att materialet ska kunna användas till. Att vi ser allvaret för att kunna anta utmaningen. Detta presenteras på Stockholmsstads hemsida: "Tillsammans med alla som bor och verkar i Stockholm ska vi nå våra mål att minska stadens utsläpp av växthusgaser till 3,0 ton per invånare  2015 och vara en helt fossilbränslefri stad 2050." (Svenskar 10-14 ton CO2/år) Undrar om dessa siffror verkligen kan stämma? Räknar vi med allt vi konsumera?

Testa dig på Klimatkontot.

Jag blev positivt överraskad när jag fick se tjänsten om de Mobila miljöstationerna.

Stockholms stads avfallsplan 2013-2016.

Avfallsplanen i korthet.

Projektet Gröna påsen"Under 2013 utför vi ett försök med Gröna påsen bland 3 000 hushåll hos Familjebostäder och Stockholmshem. 

2018 ska stockholmarna samla in 50 procent av sitt matavfall. För att nå detta mål behöver vi införa fler tekniska lösningar, som kan komplettera de vi har idag, för att så många som möjligt ska kunna matavfallssortera. Gröna påsen innebär att man lägger matavfallet i samma behållare eller nedkast som övrigt avfall men i en grön påse. Den kan sedan sorteras ut på avfallsanläggningen för att matavfallet sedan kan rötas och bli till biogas."

Projektet Textilåtervinning: "

Låt textilierna få nytt liv genom materialåtervinning. 

På ÅVC Bromma och ÅVC Vantör testar vi under 2012 och 2013 att samla in slitna och trasiga textilier i en särskild container. Syftet med försöket är att den sortens material framöver ska kunna återvinnas till nya textila produkter."

I snitt förbrukar varje svensk 15 kg kläder och hemtextil per år.

• 8 kg slängs
• 3 kg går till välgörenhet
• 4 kg är kvar i garderoben eller ges bort till släkt och vänner
• Textil kräver mycket naturresurser, energi och kemikalier för att tillverkas. Allt vi gör för att minska resursförbrukningen – smått som stort – är betydelsefullt.

Sopsortering A-Ö

#16 Utmaning: Individens ställning i det framtida välfärdssamhället

Får vi alla samma varningar - eller är
vi några som blundar?

"Samtidigt intar Sverige och de andra nordiska länderna en särställning även vad gäller hög social tillit och förtroende för gemensamma institutioner. Svensk politisk kultur är präglad av en lång historia av en lång historia av en jämförelsevis positiv syn på staten, lagen och den offentliga förvaltningen."

"Denna kombination av individualism och tilltro till staten ger både Sverige som ett land och svenskar som individer en rad fördelar, inte minst i en modern tid där ett allt mer globaliserat marknadssamhälle utgör kontext."

"Tillit och grundtrygghet ger möjlighet till risktagande och socialrörlighet och till innovativa politiska beslut i jämförelse med länder där andra länder där andra människor, staten, politikerna och de offentliga institutionerna ses på med misstänksamhet och misstro. Den korruption och politiska förlamning som kännetecknar många länder, även  i den demokratiska väst världen, för med sig stora kostnader och förluster på såväl individ- som samhällsnivå."

Är det så att vi alla lever i våra egna bubblor?

"Vad som är lite mer förvånande är att dagens alliansregering i stort ännu så länge tycks köra på i samma hjulspår trots sina förmenta liberala och individcentrerade värderingar. Man förhåller sig tveksam till juridiskt bindande rättigheter i vård, skola och omsorg; ja man tvekar till och med att inkorporera FN:s barnkonvention i svensk lag. I allmänhet kan man säga att tanken att göra lagen till medborgarnas redskap i umgänget med de offentliga institutionerna är lika främmande som någonsin. Vi är medborgare när vi röstar men undersåtar i övrigt."

Ibland frågar jag mig vem som ska ta rätt på det här om
inte jag? Frågan om den som lämnade den här undrade det samma?

"Frestelsen för ansvarstagande politiker och experter kommer alltid vara att - i klassisk svensk socialingenjörstradition - begränsa individens frihet och rättigheter i kollektivet och den goda viljans namn. Framtiden tillhör de som kan se bortom denna tankemall och se hur individernas makt och frihet fördjupar, inte undergräver, politiken och samhällets legitimitet.

Källa: "Framtidsutmaningar - Det nya Sverige"

Vidga vyerna!

 Det är för trist när det ser ut så här. Hur kan det bli så? Björna, råttor, fåglar, "papperskors-ledare", barn, ungdommar, medelsålders, pensionärer - det är frågan.

Det jag vet är att jag inte har lust att plocka ihop det - när jag är på väg till en fest?

Hur kommer vi till rätta med detta?

På vägen därifrån och med IKEA-kasseliggande - så kände jag ett större ansvar vid en annan sop-tunna på samma gata - Rådmansgatan.

Men visst skulle vi få en finare stad om alla tog ansvar!

Det gäller verkligen att vi tar ett ansvar för att hålla Stockholm rent!

I går så åkte jag mellan T-centralen och Rådmansgatan. Jag ställer mig bakom en äldre dam med rullator, som är 80+. Vi kommer lite sent på t-banan, men det är den vagn som är närmast t-baneföraren.Innan personen har flyttat sig som sitter på platsen för gamla och funktionshindrade - så startar vagnen med ett ryck. Jag stör bakom henne och en annan kille som sitter ner bredvid henne får tag i henne, vilket gör att hon inte faller. Det gäller att vi tar vara på varandra! 

Vi får allt tänka på varandra lite mer!

I dag så strosade jag på Söder. Vi tog en avstickare in på Burger King för att få något i magen! När jag ska ta lite ketchup och dricka - så dyker det upp en kille jämte mig - och ställer en bricka på bänken jämte mig  full med sopor och han ställer sig i kön för att köpa hamburgare.
Jag får upp till honom och knacka honom på axeln - när jag frågar honom om han tycker det ska stå där så säger han: Men det stod på bordet där jag och mina barn ska sitta! Jag gick och tog grejerna och slängde det. Sedan gick jag och satte mig. Tänk om vi tänkte på varandra lite mer i bland då skulle det bli så mycket lättare. Naturligtvis plockade jag undan efter mig.

Varför får vi inte betalt?

Jag vet inte hur mycket du fundera på det här - men visst blir det en hel del sopor? I genomsnitt "producerade" varje svensk 457 kilo år 2011. Av detta så:
51% eldades upp - energi återvinning
33% återvanns
15% biologisk återvinning

Nu när det är förbjudet att lägga sopor på deponi - utan vi ska använda det på ett klokare sätt. I dag ser det ut som att vi tror att elda upp det är det klokaste!

Totalt så "producerar vi i Sverige 4.300.000 ton sopor och vi imponerar 748.000 ton sopor främst från Italien och Norge.

I Stockholms kommun så betalar via ca 90 miljoner SEK för att elda upp soporna och ca 233 miljoner för att få soporna upphämtade.

Kanske är det en tjänst som vi betala ca 300 miljoner för att få utförd! - Det är väl så vi ser det i dag. Men samtidigt så importeras det nästan 750.000 ton sopor - frågan är om tex Fortum betalar för det eller får betalt?

Det finns ett värde i soporna tex vid energiåtervinning och metall återvinning - en gång i tiden så fick vi del av det då staden ägde Stockholms Energi - men idag så går pengarna någon annanstans.

Älvsjöstation

"12.6 terawattimmar värme producerades 2010 genom att elda upp hushållssopor, vilket motsvarar energiproduktionen i två kärnkraftsreaktorer"

"Redan nu står sopförbrännongen för motsvarande 10 % av den svenska elproduktionen".

Som ett exempel så konventerar bara Fortum sopor som i kundledet är värt 1.6 miljarder kronor inkl moms.

Har vi några mål överhuvud taget att minska dessa 457 kg sopor? Vad skulle hända om vi lyckades? Skulle vi vara tvungna att importera mer sopor då?

Frågan är när vi i stället ska få betalt för det vi levererar sopor till värmekraftverken? 

SVD, artikel "Guldgruva - Lukten av pengar" 2012-08-12, av JacobBursell
Avfall Sverige

Det börjar med dig? - Någonstans ska vi börja.

Vi kan bestämma själva hur vi vill ha det och sedan är det vi själva som gör arbetet!

"Never doubt that a small group of thoughtful, committed citizen can change the world. Indeed , it is the only thing that ever has" Margeret Mead

Nu har vi en "ny" straffbestämmelse om nedskräpning (mars 2011). De nya förslagen innebär att nedskräpningsbrottet delas in i två allvarlighetsgrader :
1) Ett brott av normalgraden - nedskräpning - som precis som tidigare kan bestraffas med böter eller fängelse i upp till ett år.
2) Ett brott av lindrigare grad - nedskräpningsförseelse - som ska kunna leda till penningböter. Detta bedöms ge en rimligare påföljd för lindriga brott samtidigt som det gör det möjligt att införa ordningsbot. Källa Miljödepartementet

"All nedskräpning är förbjuden. Den nya straffbestämmelsen om nedskräpningsförseelsen avser nedskräpning i liten skala. Det handlar om den typen av nedskräpning som typiskt sett innebär ett störande moment på allmänna ytor i samhället och som skapar otrevnad. Exempel på nedskräpningsförseelser är när någon skräpar ned med små mängder snabbmatsförpackningar, glas- och plastflaskor, olika typer av dryckesförpackningar, engångsgrillar och andra engångsartiklar och förpackningsmaterial" 
Källa: Miljödepartementet

Det kan kosta 800 sek att kasta eller lämna kvar skräp (sedan  10 juli 2012.

Men vi kan ju hjälpa till och ta upp skräp så att det hamnar i papperskorgar, som kommunen och stadsdelsnämnderna får se till att de finns och töms! Trevligt när det är rent och snyggt eller vad tycker du?

Vi måste nog hjälpas åt som det så bra illustreras i Hallandsposten.

DN

Aftonbladet

SVD

Det är allt tur att man gått Mullkeskola (SMP)


Ett förslag skulle kanske vara om nu inte böter och eget ansvar är lösningen att det sätts ett värde på allt som skräpar ner - dvs en pant? Då kommer någon att betala och någon kommer att ta hand om det!