Hur vill du att ett framtida Sverige ska se ut?

Vilket samhälle vill vi ha? Att ställa grupper mot varandra är känd tillämpning för att till förskansa sig makt!

SD - tar ofta upp u-hjälp, som en lösning och frågan är hur de tror att detta skulle gå till?

Om det kommer gäster hem till dig, så bjuder du på fika. Knackar någon på din dörr och behöver din hjälp - så hjälper du i den omfattning du kan. <<< få säger nej till detta!

Vi lever i ett land som står inför många framtida utmaningar! "Framtidsutmaningar - Det nya Sverige" med Red. Jesper Strömbäck
"Den här boken handlar därför om olika framtida samhällsutmaningar som Sverige står inför inom områden som arbetsmarknad, demokrati, företagande, globalisering, integration, integritet, klimat och miljö, kultur, medier, omsorg och vård, politiskt ledarskap, religion, stadsplanering och utbildning. Tillsammans tecknar kapitlen en karta över det nya Sverige."





Jag vill ha ett Sverige där vi bryr oss om varandra, är nyfikna, samarbete och gör vårt bästa!

Något att titta vidare på är:
"Så lever de gömda i Sverige; Källa DN 2013-03-17
"Sveriges största grundlagar" Källa Riksdagen
EXPO
Svenska kyrkan

#16 Utmaning: Individens ställning i det framtida välfärdssamhället

Får vi alla samma varningar - eller är
vi några som blundar?

"Samtidigt intar Sverige och de andra nordiska länderna en särställning även vad gäller hög social tillit och förtroende för gemensamma institutioner. Svensk politisk kultur är präglad av en lång historia av en lång historia av en jämförelsevis positiv syn på staten, lagen och den offentliga förvaltningen."

"Denna kombination av individualism och tilltro till staten ger både Sverige som ett land och svenskar som individer en rad fördelar, inte minst i en modern tid där ett allt mer globaliserat marknadssamhälle utgör kontext."

"Tillit och grundtrygghet ger möjlighet till risktagande och socialrörlighet och till innovativa politiska beslut i jämförelse med länder där andra länder där andra människor, staten, politikerna och de offentliga institutionerna ses på med misstänksamhet och misstro. Den korruption och politiska förlamning som kännetecknar många länder, även  i den demokratiska väst världen, för med sig stora kostnader och förluster på såväl individ- som samhällsnivå."

Är det så att vi alla lever i våra egna bubblor?

"Vad som är lite mer förvånande är att dagens alliansregering i stort ännu så länge tycks köra på i samma hjulspår trots sina förmenta liberala och individcentrerade värderingar. Man förhåller sig tveksam till juridiskt bindande rättigheter i vård, skola och omsorg; ja man tvekar till och med att inkorporera FN:s barnkonvention i svensk lag. I allmänhet kan man säga att tanken att göra lagen till medborgarnas redskap i umgänget med de offentliga institutionerna är lika främmande som någonsin. Vi är medborgare när vi röstar men undersåtar i övrigt."

Ibland frågar jag mig vem som ska ta rätt på det här om
inte jag? Frågan om den som lämnade den här undrade det samma?

"Frestelsen för ansvarstagande politiker och experter kommer alltid vara att - i klassisk svensk socialingenjörstradition - begränsa individens frihet och rättigheter i kollektivet och den goda viljans namn. Framtiden tillhör de som kan se bortom denna tankemall och se hur individernas makt och frihet fördjupar, inte undergräver, politiken och samhällets legitimitet.

Källa: "Framtidsutmaningar - Det nya Sverige"

#15 Utmaning: Integriteten och samhällsutvecklingen

 "För bara 15 år sedan satte min syster omsorgsfullt ett litet hänglås på sin dagbok för att skydda anteckningarna om skola och vardag. I dag poserar jämnåriga i publika Youtubeklipp och bloggar och berättar obehindrat om sexuella preferenser. För 15 år sedan jublade jag när vi hittade en cd-skiva för 99 kronor. Idag skulle jag knappt ta emot en cd-skiva, ens om jag fick den gratis. För 15 år sedan var terrorister något som hoppade fram i turban och kidnappade soldater. Idag är de överallt, när som helst och skälet till att alla måste övervakas."

"Facebook skapade en koppling mellan våra nätpersona, och våra analoga identiteter. En sajt där >>Lillenjordgubbe_13<< och >>lojstagrisen<< förvandlades till Emelie Hoberg och Markus Ekvall. Namn, bild och identitet var centralt och Facebook började i det sammanhang där incitamentet var som starkast att koppla ihop sig: skolan."

"Det finns en återkommande debatt om att framtidens vuxna kommer betrakta sina digitala ungdomsår som ett varigt och aldrig läkande sår. Att deras ungdomssynder kommer att ligga öppet för allmän beskådan och få googlande arbetsgivare att förfasas, lägga personens arbetsansökan åt sidan och premiera dem med ett rent Googleresultat. Skulle vi hamna i ett sådant läge skulle det innebära att den som har växt upp i tuffa förhållanden har sämre förutsättningar att få en andra chans i livet."

"Det berör något allvarligt. Sverige kan stifta lagar som kontrollerar medborgarnas handlingar, men överensstämmer de inte med samhällets norm riskerar det urholka lagens betydelse och därmed också den generella respekten för lag, ordning och rättsväsende."

"På många sätt är internet ett tveeggat svärd. Det förenklar för medborgare att kommunicera och få kontakt med varandra. Samtidigt innebär det en enorm möjlighet för överheten att övervaka och kartlägga sina medborgare, som om vi alla var försedda med ett headset som spelade in och lagrade allt vi sa. Det är när den möjligheten finns som vår demokrati sätts på prov."

"Vad händer då med en framtid där vi försöker skapa allt mer övervakning och där allt som samlas på hög kan missbrukas? Frågan gäller givetvis för all information som lagras oavsett om det är av staten eller andra aktörer och det sträcker sig från sjukjournaler till kommunikationsmönster hos Ica. Men det är en sak med den information om oss själva som vi frivilligt ger bort. Den informationen har redan ett starkt skydd och skulle i känsliga fall till och med kunna krypteras så att den måste ha två partners godkännande för att öppnas."

"Det här är så klart dels ett nutidsproblem, men ännu mer ett framtidsproblem. Det är besluten och attityden vi har till nuet som kommer avgöra var vi är om 10 år."

Källa: "Framtidsutmaningar - Det nya Sverige" 

Framtida medielandskapets största utmaningar

 * "Affärsmodellerna fungerar inte längre för dagspressen och måste därför utvecklas"

* "Såväl den strukturella som innehållsliga mångfalden på den traditionella mediemarknaden minskar"

* "Samarbeten på nya områden som kommer att växa fram"

* "Andelen människor som inte tar del av nyheter i traditionella medier ökar"

* "De traditionella medierna har trots allt en stark ställning genom sitt förtroende kapital"

* "De allra flesta människor tar fortfarande del av nyheter i traditionella medier åtminstone någon gång per vecka"

* "Förändringar går ofta långsammare än  man kan tro"

Källa: "Framtidsutmaningar - Det nya Sverige"

#14 Utmaning: Ett allt mer fragmenterat medielandskap

"Även om den strukturella omvandlingen snart är över, så har konsekvenserna av den förändrade ägarstrukturen bara börjat märkas. Det samarbete som funnits mellan enskilda titlar inom koncernerna har hittills i huvudsak rört administration, teknik och annonsförsäljning. Vad som är relativt nytt, och med största sannolikhet kommer att öka framöver, är redaktionella samarbeten."

"Sett till mediemarknaden som helhet, går innehållsutvecklingen mot mer nöjes- och mindre faktainnehåll. Kommersiell radio och tv följer minsta motståndets lag för att få största möjliga publik; innehållet ska generera pengar. Public service-medierna ser snarare pengar som ett medel för att generera innehåll, och kan därmed ha ett helt annat utbud. Oavsett finansieringsform står emellertid ingen fri från konkurrens om människors tid, och den konkurrens hårdnar. Även public service-medierna måste locka publik för att ha ett existensberättigande - men hurvida public service-medierna ska vara smala eller breda i sitt utbud är i högsta grad en ideologisk fråga."


"Ett större problem för aktualitetsjournalistiken är pr-material som blir alltmer omfattande och därmed svårare att värja sig mot. Med mindre redaktioner, som möjliggörs om samarbetena ökar, är det också lättare att sådant material slinker igenom utan att någon hinner reagera."

"Inom etermedierna är det istället tablåstyrt tv-tittande i förhållande till on-demand-tittande - oberoende av tablå - som står i fokus när det gäller distribution."

"Att ungdomar lägger mycket tid på nätet behöver inte ses som ett problem i sig, men om de lägger tid på fel saker, till exempel att spela spel eller lägga för mycket tid på sociala medier istället för att ta del av nyheter eller andra nyttigheter, så kan det av vissa uppfattas som ett problem. Samtidigt ses internet också som lösningarna på många problem; man pratar om exempelvis e-demokrati och att alla genom nätet får tillgång till allt."

"När telefonen kom fanns exempelvis farhågor om att människor skulle sluta att träffas i verkliga livet, och bara telefonera med varandra."

"Det är alltså inte så att unga människor inte följer nyheter, men det sker på nya sätt."

"Studier visar att nyhetskonsumtion har positiva effekter på deltagande i samhället, och därför spelar det roll om skillnaderna i nyhetskonsumtion ökar."

"Det beror i stor utsträckning på vilka möjligheter som kommer att finnas att välja. Det är inte orimligt att tänka sig att man i framtiden kan välja sin nyhetsmix av ljud, bild och text från olika traditionella nyhetsleverantörer och sociala medier som samarbetar såväl lokalt som nationellt och internationellt. Men alla mediekonsumenter kommer inte att vara så engagerade; medierna, och framförallt nyheterna, konkurrerar tidsmässigt med så annat."




Källa: Framtidsutmaningar - Det nya Sverige

20 år efter 500% ränta!

Från höger: Olof Petersson, Agnar Sandmo, Per Molander, Niels Christoffer Thygesen, Assar Lindbeck.
Assar Lindbeck var ordförande i Lindbeck-kommissionen 

• Assar Lindbeck nationalekonom,
• Torsten Persson nationalekonom,
• Birgitta Swedenborg nationalekonom,
• Olof Petersson statsvetare,
• Agnar Sandmo vid Norges handelshøyskole,
• Niels Thygesen vid Köpenhamns universitet, samt
• Per Molander som sekreterare.

 Under 3 hektiska månader tog denna grupp fram ett förslag på 113 rekommendationer. Jag kommer ihåg dessa dagar som inföll under mina studier i ekonomi vid Högskolan i Växjö. Krisen fick konsekvenser även för oss studenter så fastighetsbolaget hade satsat pengar i Nyckeln, som innebar att de ville höja hyrorna med upp till 25%, vilket vi som studeranderepresentanter omöjligt kunde acceptera och senare i stället blev fram-förhandlade till mellan 6-14%, vilket var betydligt bättre.

"Under seminariet blickade vi både bakåt och framåt: Hur var det möjligt att genomföra så många reformer på så kort tid? Vilka reformer återstår att genomföra? Vad skulle en Lindbeckkommission 2013 föreslå? Kommissionens ordförande Assar Lindbeck inledde, därefter följde ett panelsamtal med Per Molander, Olof Petersson, Agnar Sandmo och Niels Christoffer Thygesen som också ingick i kommissionen. Samtalet leddes av FORES tf vd Andreas Bergström. Med och kommenterade var också Karolina Ekholm och Annika Winsth.

Lindbeckkommissionen presenterade i sitt betänkande “Nya villkor för ekonomi och politik” 113 punkter med förslag på policyförändringar som skulle hjälpa Sverige ur den ekonomiska krisen på 90-talet. Rapporten har haft stort inflytande över utvecklingen av svensk ekonomi och ligger till grund för många av de ekonomiska reformer som genomförts de senaste 20 åren."

Det var intressant att lyssna på dessa herrar och jag är glad att dessa kompetenta damer - Karolina Ekholm, vice Riksbankschef och Annika Winsth, chefsekonom från NORDEA var med och kompletterade. Några punkter som kom upp var den vikten av finansiell stabilitet, att bostadsmarknaden inte fungera och att arbetsmarknaden bör reformeras. En arbetsmarknad som inte fungerar har svårt att ge arbeten till unga och personer från andra regler. Ett förslag som väcktes var en kommission för ansvar och ansvarstagande. Detta blir allt viktigare i samhället.

Jag hade förmånen att sitta och tala med en herre som visade sig vara en riktig hejare på pensionssystemet och som är 92 år gammal - har 5 barn, 20 barnbarn och 12 barnbarnbarn. Jag kan lova dig att han lyfte blicken i diskussioner om förmögenhetsfördelning och var en mycket nyfiken herre som med glädje tog emot tips om boken "Framtidsutmaningar - Det nya Sverige".

Jag fick möjlighet att öva min danska ner till Gamla stan - då jag och Niels Christoffer Thygesen gick och samtalade. Han berättade bland annat att de fick läsa svenska i skolan, vilket säker gjorde det lättare för oss att kommunicera även om jag tror mig kunna danska.

#13 Utmaning: Det nyskapande kulturlivet och samhället

Bättre att allt kommer i containern än
att hälften hamnar i skogen!

"Nya konstnärliga uttryck uppstår ofta i mellanrummen mellan den etablerade offentligt finansierade kulturen och den kommersiella. Det är i mellanrummen mellan olika konstarter och i mötet mellan olika människor som nya uttryck uppstår. Ingen konstnär är bara enskild och avstängd från omvärlden utan en människa i sin tid."

"Det är nödvändigt att konstens och kulturlivets aktörer bereds utrymme att vara relevanta krafter för att delta i arbetet med att driva utvecklingen framåt för generationer framöver. Kan exempelvis en konstnär, genom sin kreativa förmåga, vara med och lösa problemet med hur tillgången till jordens vattenresurser fördelas?"

Källa: "Framtidsutmaningar - Det nya Sverige", kapitel 13 av Stina Westerberg

Så här ser en Symässa ut! En sån där med
sy-workshops och sådant!

. 

Det är i mellanrummet som diamanterna skapas!

Stockholms mässans - pratstolar

Bättre att allt kommer i containern än
att hälften hamnar i skogen!

"Nya konstnärliga uttryck uppstår ofta i mellanrummen mellan den etablerade offentligt finansierade kulturen och den kommersiella. Det är i mellanrummen mellan olika konstarter och i mötet mellan olika människor som nya uttryck uppstår. Ingen konstnär är bara enskild och avstängd från omvärlden utan en människa i sin tid."

Så här ser en Symässa ut! En sån där med sy-workshops och
sådant!

Källa: "Framtidsutmaningar - Det nya Sverige", kapitel 13 av Stina Westerberg. Kan det vara så att det är i mellanrummet av Antikmässan och Symässan "skatten" finns. Mellan de nya och det gamla? 

Det kommer ett ständigt tillflöde av nyheter inom det antika ju äldre saker och ting blir - ju mer kvalar in.  

Vad som är innovationerna inom sy-branschen är en annan fråga. Är det den tekniska utvecklingen, nya grepp, nya mönster eller traditioner.

Inspiration kan man få från de båda utställningarna!

#18 Utmaning: Att bygga framtidens urbana stad

 "En stad består av platser, men om man följer den offentliga debatten om staden kunde man tro att den består av hus och vägar. Den mesta energin läggs på frågor kring bostadsförsörjning, vägförbindelser, märkvärdig arkitektur och höga hus."

"De konstaterar att resultaten pekar på att promenadbarheten adderar ett värde ur ett finansiellt perspektiv, som kan vara värt att begrunda för de fastighetsutvecklare och politiska beslutsfattare som planrerar funktionsblandade stadsdelar."

 "En särskild roll för attraktion i statslivet har de små företagen. Vi är vana att betrakta dessa utifrån hur mycket de omsätter och hur många de ger arbete åt och glömmer då bort deras externa effekter. En företagare som arbetar i sin butik har en helt annan special roll än anställd i en butikskedja. De är en person som knyter samman människor och som är ombud för den lokala karaktären. I centrala San Francisco finns några distrikt som kännetecknas av intensivt och mångkulturellt företagande. Deras existens har hotats av deras egen attraktivitet, det vill säga att priserna på lokaler och bostäder gick upp och allt fler störa butikskedjor börjar tränga ut det genuina. Då kommunen insåg vilket värde dessa områden hade för staden i sin i sin helhet, för dess förmåga att lokala bestämmelser skydda småföretag. I dag råder där etableringsstopp för större butikskedjor, så kallad formula retail."


"En annan aspekt av staden är dess möjlighet att erbjuda livschanser. Det finns också belagt i forskningen att den socialt och ekonomiskt sammansatta staden, den som erbjuder närhet, platser och möten mellan bofasta och besökare, erbjuder större möjligheter än det specialiserade bostadsområdet. Inte minst är detta sant för människor med små resurser. Man kan i dessa sammanhang tala om urbant kapital."

"Kunskapen om relationen mellan mänskligt beteende och bebyggd miljö behöver i så fall utvidgas hos dem som praktiskt arbetar med stadsutformning."

"Här ligger en utmaning för byggandet av >den mänskiliga staden<. Ska vi ändra färdriktningen på stadsbyggandet, som med få undantag rullar på i den gamla industrialismens spår, behöver de akademiska och praktiska decipliner som är involverade i planerandet och byggandet av våra städer få tillgång till övergripande och gränsöverskridande kunskap.Det är få saker som engagerar människor så mycket på det lokalpotitiska planset som den fysiska miljöns utformning. Utmaningen är att vi behöver skifta fokus från hus till platser och börja bygga >den mänskliga staden< utifrån människolivets psykologiska, sociologiska och ekonomiska behov i det nya framväxande kunskapssamhället."

"Om man söker i Google efter bilder under rubriken >future cities

"Men vi är på väg in i ett kunskapssamhälle vars främsta produktivkraft bygger på mänskligt tänkande och mänskliga möten. Den kanske viktigaste politiska uppgiften inför framtiden är att hitta nya stadsvisioner som sätter människan i centrum."

Källa: "Framtidsutmaningar - Det nya Sverige" från kapitel 18 av Viveca Ax:son Johnson

En fundering som jag har haft under lång tid är när dessa stora köpcentrum byggs upp u förorten så präglas dessa mest av de stora kedjorna, men jag undrar om det är verkligen de vi besökare vill ha?

SL och Structor bygger om Östermalmstorg, Hornstull och Hötorget - De kallar dem mötesplats Stockholm. Men att dessa uppmuntrar till möten är nog något av det sista det gör. Det blir samma kedjor och caféér, som genomsyrar vår stad och man glömmer småföretagarnas värde för att ge karaktär och samhörighet i ett område!

Frågan är hur SL och deras entreprenörer blir bättre. Hur kommer man närmare sina resenärer och är intresserade av vad vi tycket och utvecklar en kollektivtrafik, som vi vill ha?

Är SL beredd att ta sig an framtidens utmaningar? Jag ser redan nu att vi har stora problem i tunnelbanesystemet, pendeltågen och bland bussarna. När de har problem så är de väldigt sena med att kommunicera det till oss resenärer!

#12 Utmaningar: Kunskapens slut?

 "När kunskap är makt och pengar, och när gränserna mellan kunskapsanspråk flyter och vi översvämmas av information som produceras för vissa givna syften snarare än för att upplysa oss, vad blir det då kvar för universitet att göra? I dagsläget försöker universiteten följa med strömmen och blir allt mer aktiva och inriktade mot att samspela med samhället. De spottar ur sig pressmeddelanden och arbetar med att säkra sina varumärken och sina globala positionen. I ett samtidsperspektiv är detta säkert rätt och riktigt, men långsiktigt innebär det att att gränserna mellan universitet och think-tanks, lobbyister och företag suddas ut och att universiteten blir ett slags bolag snarare än kunskapsbastioner. Samtidigt innebär det inte att vårt behov av trovärdig kunskap minskat, och hur tillgången på användbar och tillförlitlig kunskap ska säkras på en central och allt mer svårlöslig framtida utmaning."

"I praktiken är tjänstestrukturen helt fri och baserad på tillfälligheter och resurstillgång. Falstaff, fakirs gamla humoristiska formulering "En var sin egen professor" är idag inget skämt utan en träffande bild. Samma typ av flexibilitet som präglar andra delar av arbetsmarknaden finns nu också här. Forskningens ramar styrs av flexibla resurser och åtaganden, och utbildningen har blivit ett slags marknad, där studenten ses som en extern konsument av framtidensmöjligheter snarare än en bärare av kunskapsanspråk."

"Historiskt har utbildning och forskning varit angelägenheter för några få. Det har fungerat som ett sätt att skapa en samhällelig elit via högre utbildning liksom att underbygga nationell prestige, internationella relationer och utveckling inom ett fåtal spetsområden som försvar och sjukvård via forskning."

"Ett annat ledmotiv har gällt universitetets betydelse som ekonomisk drivkraft. Förhoppningarna har i stor utsträckning knutits till forskningen som drivkraft, med spektakulära framgångsexempel från USA som förebild och en nedåtgående spiral för den inhemska tillverkningsindustrin som hotbild. Utvecklingen har kommit för att stanna men formerna för nyttiggörande och företagssamverkan är fortfarande flytande och komplicerade. Nya lärosäten är starkt inbäddade i regionala ekonomier och arbetsmarknader medan äldre lärosäten förtätas inom områden med stora kommersiella intressen. Universitet idag är big business, eller i varje fall förhoppningar om stora ekonomiska bidrag och betydelse."

"Universitetens ökade status och presstige har gjort dem till något av en frizon från alltför hårdhänt styrning. Samtidigt blir deras arbetssätt och organisationsformer alltmer flytande - de kommer att verka på flera platser och i fler former än i dag och kommer att fungera som ett slags konglomerat med närvaro i många olika sammanhang och med många olika roller. Om de inte hittar en rimlig balans mellan dessa olika roller riskerar de att minska i betydelse och kanske ersättas av andra typer av miljörer för kunskapsspridning."

"Kunskapens marknad behöver fungerande ramar om inte själva kunskapens fundament - trovärdigheten och tilliten - ska hotas av dess samhälleliga framgångar. I sådana framtida kunskapssystem behövs förebilder och vägröjare - och där kan Sverige än en gång bli en modell, om Sverige bli en naturlig hemvist för det akademiska omdömet och för ett öppet och förnuftigt samtal om kunskapens samhällsroll."

Källa: "Framtidsutmaningar - Det nya Sverige" ur kapitel 12 av Mats Benner.

Nyfiken på utmaningar, experiment, innovationer, robotar - framtiden!

I kväll besökte jag och en vän - Tekniska museet  och Etnografiska museet - det var inte nördcafé i kväll, men intressant, många skratt och möjligheten att testa!

Jag har insett att jag gillar museum, bibliotek och kyrkor - för att dessa platser har ett lugn, en tystnad och människor som är trevliga vanliga och ofta nyfikna.

Tekniska museet har en fantastisk shop!

"Får hackspettar huvudvärk?" redaktör Paul Heiney

 "Nedkopplad - en familj, ett experiment, ett liv utan teknik" av Susan Maushart

"Vad är vetenskap? Och 100 andra jätteviktiga frågor"

av Martin Ingvar

"Stockholm gata för gata : en guide till brotten, böckerna, filmerna, musiken, personerna"

av Michael Masoliver

Lägg till bildtext

 

"Varför bar Fuglesang blöjor - allt du vill veta om rymden?" av Carsten Ryytty

"Levande industriminnen - människor och miljöerna" av Samuel Karlsson

"SOPBERGET - Ett fasligt skräpigt äventyr", GRO Play

"Nyfiken i en strut" av Ann Söderlund och Nanok Bie

Två filmer jag verkligen skulle vilja se på Tekniska Museet

Eftersom jag har bestämt mig att läsa "Framtidsutmaningar : det nya Sverige" 

av 

Barbro Beck-Friis

, 

Mats Benner

, 

Klas Eklund

, 

Viveca Ax:son Johnson

, 

Helena Jonsson

, 

Emanuel Karlsten

, 

Qaisar Mahmood

, 

Tobias Nielsen

, 

Eva Nordmark

, 

Maria Oskarson

,

Johan Rockström

, 

Bo Rothstein

, 

Mernosh Saatchi

, 

Nina Sanadaji

, 

Emma Stenström

, 

Jesper Strömbäck

, 

Emma Stenström

, 

Lars Trädgårdh

, 

Ingela Wadbring

, 

Stina Westerberg

,

Peter Örn. 

En bok jag verkligen se fram emot att läsa och därför prioriterar före andra böcker nu. 

Nu den 19 - 20 januari så tipsar jag dig att besöka Tekniska museet För vill du missa: ???

! Robotverkstad, Från 8 år. Lör & sön kl 11.30, 12.30 & 14.30. Begränsat antal platser.

! Innovationsverkstad, Lör & sön kl 12–16.

! Experimentshow, Lör & sön kl 14.30