#12 Utmaningar: Kunskapens slut?

 "När kunskap är makt och pengar, och när gränserna mellan kunskapsanspråk flyter och vi översvämmas av information som produceras för vissa givna syften snarare än för att upplysa oss, vad blir det då kvar för universitet att göra? I dagsläget försöker universiteten följa med strömmen och blir allt mer aktiva och inriktade mot att samspela med samhället. De spottar ur sig pressmeddelanden och arbetar med att säkra sina varumärken och sina globala positionen. I ett samtidsperspektiv är detta säkert rätt och riktigt, men långsiktigt innebär det att att gränserna mellan universitet och think-tanks, lobbyister och företag suddas ut och att universiteten blir ett slags bolag snarare än kunskapsbastioner. Samtidigt innebär det inte att vårt behov av trovärdig kunskap minskat, och hur tillgången på användbar och tillförlitlig kunskap ska säkras på en central och allt mer svårlöslig framtida utmaning."

"I praktiken är tjänstestrukturen helt fri och baserad på tillfälligheter och resurstillgång. Falstaff, fakirs gamla humoristiska formulering "En var sin egen professor" är idag inget skämt utan en träffande bild. Samma typ av flexibilitet som präglar andra delar av arbetsmarknaden finns nu också här. Forskningens ramar styrs av flexibla resurser och åtaganden, och utbildningen har blivit ett slags marknad, där studenten ses som en extern konsument av framtidensmöjligheter snarare än en bärare av kunskapsanspråk."

"Historiskt har utbildning och forskning varit angelägenheter för några få. Det har fungerat som ett sätt att skapa en samhällelig elit via högre utbildning liksom att underbygga nationell prestige, internationella relationer och utveckling inom ett fåtal spetsområden som försvar och sjukvård via forskning."

"Ett annat ledmotiv har gällt universitetets betydelse som ekonomisk drivkraft. Förhoppningarna har i stor utsträckning knutits till forskningen som drivkraft, med spektakulära framgångsexempel från USA som förebild och en nedåtgående spiral för den inhemska tillverkningsindustrin som hotbild. Utvecklingen har kommit för att stanna men formerna för nyttiggörande och företagssamverkan är fortfarande flytande och komplicerade. Nya lärosäten är starkt inbäddade i regionala ekonomier och arbetsmarknader medan äldre lärosäten förtätas inom områden med stora kommersiella intressen. Universitet idag är big business, eller i varje fall förhoppningar om stora ekonomiska bidrag och betydelse."

"Universitetens ökade status och presstige har gjort dem till något av en frizon från alltför hårdhänt styrning. Samtidigt blir deras arbetssätt och organisationsformer alltmer flytande - de kommer att verka på flera platser och i fler former än i dag och kommer att fungera som ett slags konglomerat med närvaro i många olika sammanhang och med många olika roller. Om de inte hittar en rimlig balans mellan dessa olika roller riskerar de att minska i betydelse och kanske ersättas av andra typer av miljörer för kunskapsspridning."

"Kunskapens marknad behöver fungerande ramar om inte själva kunskapens fundament - trovärdigheten och tilliten - ska hotas av dess samhälleliga framgångar. I sådana framtida kunskapssystem behövs förebilder och vägröjare - och där kan Sverige än en gång bli en modell, om Sverige bli en naturlig hemvist för det akademiska omdömet och för ett öppet och förnuftigt samtal om kunskapens samhällsroll."

Källa: "Framtidsutmaningar - Det nya Sverige" ur kapitel 12 av Mats Benner.