En ensam polis - bakom en spärr!

I dag så kom jag ut i ett fantastiskt, klarblått väder. Med ett solindränkt landskap. Jag riktigt känner hur jag får energi!

När jag kommer upp för rulltrappan på T-centralen och där står en polisman alldeles ensam framför spärrarna med ryggen mot mig. Min första tanke är - jag måste ta ett kort - men det fanns ingen plats i kameran. En annan tanke var att fråga honom om polisens värdegrund. Men jag tyckte allt lite synd om honom.

Jag har ett track record att gå fram och tala med poliser - om jag har haft något att fråga tex i Smögen på Midsommar 1988, Seattle 1999, New Delhi  2008, Växjö 2013 (talade med Facebook polisen Scott Goodwin).

Sedan vände hans om och fototillfallet försvann. Men mest synd är det nog om de svenska medborgare som blir avkrävda att uppvisa ID-handlingar. I mitt huvud klingar också frågan "Är det någon polis som har vägrat att utföra denna typ av uppdrag? Ser man till polisens värdegrund så skulle detta inte vara en helt orimlig situation om värdegrunden är något som är viktigt - så viktig att Rikspolischefen och Justitieministern vet om dem!

Hur de är för dem som är på flykt kan jag inte ens tänka mig! det måste vara förskräckligt att ständigt vara på sin vakt och inte lita på någon. Att i många fall ha blivit lurade av andra - lurade till och med så att man förlorat sitt land!