En sommaravslutning med tradition och värme!

Vissa dagar är sådana som man bär med sig! Jag är en stolt medlem av Stockholm-Spånga RK. Jag tycker att Rotary är häftigt eftersom jag ständigt får möjlighet att lära mig nya saker och att vi gör en skillnad.

I Rotary klubben har vi veckomöten då vi äter tillsammans och vid varje tillfälle får möjlighet att lyssna på någon intressant föreläsare. Vart och ett av dem skulle förtjäna en bloggpost vågar jag lova er.

I tisdag så var jag iväg till JCI Sweden Senate lunch på Nordens ljus vid skeppsholmen. När jag stiger på bussen så sitter en äldre man där, men jag kände igen nålen på hans rockslag och gick tillbaka och presenterade mig, Det visade att det var en medlem från Stockholm Rotaryklubb, som var påväg till ett av sina veckomöten. Med en mycket intressant föredragshållare. Detta möte i farten, visar hur enkelt det är för Rotary-medlemmar att få kontakt med varandra. Vi delar en gemensam värdegrund!

Det finns något som heter 4-frågeprovet - vilka vi ska ställa oss själva när vi tänker, säger och gör:
1. Är det SANT?
2. Är det RÄTTVIST mot alla parter?
3. Kommer det att skapa GOODWILL och BÄTTRE VÄNSKAPSFÖRHÅLLANDEN?
4. Kommer det att vara till FÖRDEL för alla det berör?
På dessa bör man kunna svara JA - annars finns det anledning att tänka om, inte säga eller att göra om!
Detta togs fram för mer än 80 år sedan och har varit ett rättesnöre för rotarianer sedan 1932 det skapades av Herbert J Taylor.

I kväll fick jag förmånen att vara med på våran Rotaryklubbs sommaravslutning i Murmestere Embetets lokaler - dit en av våra medlemmar hade bjudit in oss. Organisationen har funnits i 526 år och började som ett skrå fram till att skråväsendet avskaffades genom lag i Sverige 1846.

"Måndagen näst före Allhelgonadagen, det vill säga den 29 oktober år 1487, blev skråordning för Murmestare Embetet i Stockholm stadsfäst, gillad och beseglad av sittande borgmästarna herr Benkt Smålänning och herr Peder Jönsson med fogdens och hela rådets samtycke. 

Denna skråordning finns i orginal bevarad på Kungliga Bibloteket. På dessa försättsblad finns det äldsta porträttet av en Stockholmsborgare, Thordh Muramestare, vilket sannolikt tecknades av Helmrick van Nörden som präntade stadgan och fungerade som rådets sekreterare. Under skråtiden var Embetet ansvarig för murmästarnas yrkeskompetens i staden. 

Under Embetets överinseende inskrev mästarna lärlingar och utbildade dessa till gäsäller. Efter lämplighetsprövning och godkänt mästarprov kunde en gesäll vinna mästarvårdighet förutsatt att det fanns en plats ledig i Embetet. För att ha en möjlighet att bli mästare var gesällen tvungen att förkovra sig genom praktiska och teoretiska studier. Antalet verksamma mästare i staden var strängt reglerat och underkastat Rådets godkännande. Ungefär en gesäll av femtio blev mästare."

"I och med att samhället utvecklades, började krav ställas på större frihet i näringslivet och med antagandet av Fabriks- och hantverksordningenav den 22 december 1846 avskaffadesskråväsendet. I ordningens § 23 mom. 2 förskrevs beträffande bygg- och murmästareyrkena att sökande skulle styrka sig ha verkställt något väsentligt byggnadsarbete. Genom 1964 års näringsfrihetsförordning bortföll den sista grunden för det gamla skråväsendet och fri etableringsrätt för företagare i byggbranschen förelåg.

"Ledamötena i Murmestare Embetet ansåg sig dock ha behov av att  ha ett forum där man kunde diskutera gemensamma bransch- och yrkesangelägenheter och fortsatte därför att träffas under det gamla namnet Murmestare Embetet i Stockholm vilket därför överlevde och nu kan blicka tillbaka på en obruten 525-årig verksamhet."

"I Embetets stadgar anges att Embetets ändamål är:
* att vårda arkiv och föremål från skråtiden samt Embetets stamhus, von der Lindeska huset.
* att slå vakt om och sprida kännedom om yrkets historia och traditioner.
* att från senare tider insamla och bevara upplevelser och erfarenhet, som icke i annan form kan väntas bliva sparade åt eftervärlden
* att förvalta Embetet anförtrodda stiftelser: Ahlströmska Stiftelsen och Reinhold Gustafssons Stiftelse."

"Vid sammankomsterna ges rika tillfällen till diskussioner och tankeutbyten ledamoterna emellan, liksom ofta lyssnandet till en inbjuden föredragshållare med kunskap i något ämne som har anknytning till branschen eller byggnadshistorien. Här ges utrymme för såväl dagsaktuella som har anknytning