Jag gillar verkligen Mellandagarna för att det gör människor så lugna och det ger mig möjligheten att stämma av vad som har hänt under det gångna året och att planera för det kommande.
I dag som alla andra Mellandagar sedan 90-talet så är det fika på stan. I år så kommer stamstället att vara Café Gusto nere i Växjö centrum, som för övrigt blev årets stadskärna 2010. Här ges möjlighet att få tillgång till kaffe av världsklass med utomordentlig service!
I dag klockan 14.00 så startar vi samtalet inför 2013 - kom hit, ta en kopp kaffe och knyt kontakter.
27 december 2012
Har vi slutat fråga? är vi inte nyfikna?
Har under min vistelse i Småland kommit att tänka på hur viktigt det är med det toleranta och öppna samhälle vi har ! Det påverkar våra möjligheter att locka turister, investerare, företag och medarbetare, som vill arbeta i Sverige. Det påverkar de som har flytt hit eller av andra orsaker väljer att komma till Sverige. Att få ett bättre liv är ingen dålig orsak. 1.3 miljoner svenskar bland annat släktingar till oss reste över Atlanten av den orsaken. De som kom tillbaka efter år eller stannade kvar har givit oss erfarenheter, kunskap och pengar. Många av de 4.5 miljoner svensk ättling - ser sig fortfarande som sådana.
Hur tar vi emot dem som flyr, flyttar, studerar och väljer att starta ett nytt liv här?
Jag håller på att läsa den bok som heter "Hemvändarna"(ladda ner boken) av Ludvig Rasmusson - som har intervjuat svenskar som kommer tillbaka till Sverige efter att ha bott utomlands i ett antal år. Under denna tid har det fått erfarenhet av hur deras nya hemland har fungerat och när de kommer tillbaka så möts de ofta av ett totalt ointresse - från oss andra? Varför är det så? Varför ställer vi inte 1000-frågor, som arbetsgivare, vän eller arbetskamrat?
Varför är inte erfarenhet som man har förvärvat genom att ha levt utomlands eller som man förvärvat genom ett långt arbetsliv viktigt och meriterande? Varför är det bättre att stanna kvar på universitetet, i företager eller i landet i stället för att testa vingarna i industrin, byta bransch eller flytta utomlands? Mindre än 2% av EU-medborgarna använder möjligheten som fri rörlighet av människor inom EU ger oss? Varför är det så?
Erfarenhet är viktigt, blandning av team är framgångsrikare och företagsamhet är viktigt att det ger utdelning! Det är viktigt att vi bryr oss om varandra!
Hur tar vi emot dem som flyr, flyttar, studerar och väljer att starta ett nytt liv här?
Jag håller på att läsa den bok som heter "Hemvändarna"(ladda ner boken) av Ludvig Rasmusson - som har intervjuat svenskar som kommer tillbaka till Sverige efter att ha bott utomlands i ett antal år. Under denna tid har det fått erfarenhet av hur deras nya hemland har fungerat och när de kommer tillbaka så möts de ofta av ett totalt ointresse - från oss andra? Varför är det så? Varför ställer vi inte 1000-frågor, som arbetsgivare, vän eller arbetskamrat?
Varför är inte erfarenhet som man har förvärvat genom att ha levt utomlands eller som man förvärvat genom ett långt arbetsliv viktigt och meriterande? Varför är det bättre att stanna kvar på universitetet, i företager eller i landet i stället för att testa vingarna i industrin, byta bransch eller flytta utomlands? Mindre än 2% av EU-medborgarna använder möjligheten som fri rörlighet av människor inom EU ger oss? Varför är det så?
Erfarenhet är viktigt, blandning av team är framgångsrikare och företagsamhet är viktigt att det ger utdelning! Det är viktigt att vi bryr oss om varandra!
När fattigdomen och ensamhet står och knacka på dörren utan ekot hörs!
En jul som denna så märker man hur viktig sammanhållningen är - med familj och vänner.
När jag körde hem från en vän för att ta en runda på stan så lyssnade jag lite på P1: - En gripande historia om en 47-årig man som hade arbetat i över 20 inom industrin, men hade varit arbetslös sedan 2008. Det enda som bar upp honom var vårdnaden av sina två barn - en 9-årig kille och en 7-årig tjej. Han kämpade verkligen för dem. Han går på försörjningsstöd (fd socialbidrag) och vill jobba - men har inte funnit något. Han får hjälp av kyrkan de månader som det inte går ihop. Det handlar ofta om pengar till mat. Han säger själv i programmet att han hade fallit djupare om han inte hade haft sina barn! Han son har sagt att vi är inte fattiga när det gäller kylskåpet.
En diakon från svenska kyrkan i Ulricehamn berätta att de varje vecka har ett antal personer som ber kyrkan om hjälp. Hon har märkt en förändring sedan hon började arbeta där för fem år sedan.
Det här berörde mig mycket - när pappan sedan säger att när han någon gång är ledig från barnen så är det bara ett hej från grannarna annars har han inte många vänner! Är det så att fattigdom, ensamhet och utanförskap har tagit ytterligare steg in i vårt samhälle?
Hur kommer vi till rätta med det här - för detta vill väl ingen ha?
När jag körde hem från en vän för att ta en runda på stan så lyssnade jag lite på P1: - En gripande historia om en 47-årig man som hade arbetat i över 20 inom industrin, men hade varit arbetslös sedan 2008. Det enda som bar upp honom var vårdnaden av sina två barn - en 9-årig kille och en 7-årig tjej. Han kämpade verkligen för dem. Han går på försörjningsstöd (fd socialbidrag) och vill jobba - men har inte funnit något. Han får hjälp av kyrkan de månader som det inte går ihop. Det handlar ofta om pengar till mat. Han säger själv i programmet att han hade fallit djupare om han inte hade haft sina barn! Han son har sagt att vi är inte fattiga när det gäller kylskåpet.
En diakon från svenska kyrkan i Ulricehamn berätta att de varje vecka har ett antal personer som ber kyrkan om hjälp. Hon har märkt en förändring sedan hon började arbeta där för fem år sedan.
Det här berörde mig mycket - när pappan sedan säger att när han någon gång är ledig från barnen så är det bara ett hej från grannarna annars har han inte många vänner! Är det så att fattigdom, ensamhet och utanförskap har tagit ytterligare steg in i vårt samhälle?
Hur kommer vi till rätta med det här - för detta vill väl ingen ha?
26 december 2012
Siffror som förundrar?
Visste du att Växjö är Europas café-tätaste stad per invånare? Med favoriter som Café Gusto, Broqvist konditori och Öhrs Lantcafé. Nyheten släptes nu! Fikan uppfanns av min morfars far, som var mjölnare, finsnickare, fiskare och bonde också!
Så vill du ta en kopp kaffe kom gärna till Växjö!
Växjö fick också utmärkelsen "Europas Grönaste Stad" av BBC.
Årets Kronobergare utses den 2 januari 2013! Har du hört den förut? Saxparty 1, vad vi är, vilka vi är!
Årets arrangemang 2013 om du fråga mig ar Möbelriksdagen 2013 den 3-4 januari! Få klarar att göra ett arrangemang med så många deltagare i den småländska staden Lammhult i mellandagarna. Jag betvivlar att någon klarar det? Utom teamet i Möbelriket!
I Småland/Växjö händer det grejor! Här samarbetas det! Välkomna!
Så vill du ta en kopp kaffe kom gärna till Växjö!
Växjö fick också utmärkelsen "Europas Grönaste Stad" av BBC.
Årets Kronobergare utses den 2 januari 2013! Har du hört den förut? Saxparty 1, vad vi är, vilka vi är!
Årets arrangemang 2013 om du fråga mig ar Möbelriksdagen 2013 den 3-4 januari! Få klarar att göra ett arrangemang med så många deltagare i den småländska staden Lammhult i mellandagarna. Jag betvivlar att någon klarar det? Utom teamet i Möbelriket!
I Småland/Växjö händer det grejor! Här samarbetas det! Välkomna!
Vilka är de svenska Nobelpristagarna?
Nobelpriset delades ut första gången 1901 till personer som gjort viktiga insatser eller framsteg inom fysik, kemi,fysiologi eller medicin, litteratur och fredsarbete. År 1968 instiftade Sveriges Riksbank en utmärkelse som ofta förknippas med nobelpriset, Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.
31 svenskar har fått Nobelpriset där av 3 kvinnor (10%)
4 i KEMI
4 i FYSIK
8 i FYSOLOGI eller MEDICIN
8 i LITTERATUR
5 i FRED
2 i EKONOMI
1903 - KEMI Svante Arrhenius, teorin om den elektrolytiska dissociationen
1908 - FRED Klas Pontus Arnoldson, instiftande av Svenska freds- och skiljedomsföreningen
1909 - LITTERATUR Selma Lagerlöf (invald i Svenska Akademien 1914)
1911 - MEDICIN Allvar Gullstrand, synforskning
1912 - FYSIK Gustaf Dalén, uppfinningar
1916 - LITTERATUR Verner von Heidenstam (invald i Svenska Akademien 1912)
1921 - FRED Hjalmar Branting, arbetet med Nationernas Förbund
1924 - FYSIK Manne Siegbahn, röntgenspektrografi
1926 - KEMI The Svedberg, kolloid-kemiska undersökningar
1929 - KEMI Hans von Euler-Chelpin, enzymer verksamma vid jäsning av sockerarter
1930 - Nathan Söderblom, ekumeniskt arbete
1931 - LITTERATUR Erik Axel Karlfeldt (postumt) (invald i Svenska Akademien 1904,
ständig sekreterare från 1913)
1948 - KEMI Arne Tiselius, undersökning av proteiner med elektrofores
1951 - LITTERATUR Pär Lagerkvist (invald i Svenska Akademien - efter Verner von Heidenstam - 1940)
1955 - FYSIK Hugo Theorell, för rön angående oxiderande enzymer
1961 - FRED Dag Hammarskjöld (postumt)
1966 - LITTERATUR Nelly Sachs (tysk judinna som fick svenskt medborgarskap 1952)
1967 - FYSIK Ragnar Granit, näthinnans mekanismer vid färgseende
1970 - FYSIK Hannes Alfvén, magnetohydrodynamiska vågor (Alfvénvåg)
1970 - MEDICIN Ulf von Euler, upptäckten av noradrenalin
1974 - LITTERATUR Eyvind Johnson (invald i Svenska Akademien 1957)
1974 - LITTERATUR Harry Martinson (invald i Svenska Akademien 1949)
1974 - EKONOMI Gunnar Myrdal
1977 - EKONOMI Bertil Ohlin
1981 - FYSIK Kai Siegbahn, utvecklingen av elektronspektroskopi
1981 - MEDICIN Torsten Wiesel, forskningsrön om hjärnans syncentrum
1982 - MEDICIN Sune Bergström prostaglandiner
1982 - MEDICIN Bengt Samuelsson, prostaglandiner
1982 - FRED Alva Myrdal, arbete för nedrustning
2000 - MEDICIN Arvid Carlsson, signalöverföring i nervsystemet
2011 - LITTERATUR Tomas Tranströmer
Så här har priserna fördelat sig:
1900: 3 priser
1910: 3 priser
1920: 4 priser
1930: 2 priser
1940: 1 pris
1950: 2 priser
1960: 3 priser
1970: 6 priser
1980: 5 priser
1990: 0 pris
2000: 1 pris
2010: 1 pris (hittills)
Makarna Alva (1982) och Gunnar Myrdal(1974) har vunnit FRED-(1982) och EKONOMI(1974)-priset.
Inom naturvetenskapligt hade vi vår storhetstid enligt nobelpris fram till 1980.
Inom ekonomi under 70-talet.
Inom litteratur och freds har det fördelat sig mer jämt.
31 svenskar har fått Nobelpriset där av 3 kvinnor (10%)
4 i KEMI
4 i FYSIK
8 i FYSOLOGI eller MEDICIN
8 i LITTERATUR
5 i FRED
2 i EKONOMI
1903 - KEMI Svante Arrhenius, teorin om den elektrolytiska dissociationen
1908 - FRED Klas Pontus Arnoldson, instiftande av Svenska freds- och skiljedomsföreningen
1909 - LITTERATUR Selma Lagerlöf (invald i Svenska Akademien 1914)
1911 - MEDICIN Allvar Gullstrand, synforskning
1912 - FYSIK Gustaf Dalén, uppfinningar
1916 - LITTERATUR Verner von Heidenstam (invald i Svenska Akademien 1912)
1921 - FRED Hjalmar Branting, arbetet med Nationernas Förbund
1924 - FYSIK Manne Siegbahn, röntgenspektrografi
1926 - KEMI The Svedberg, kolloid-kemiska undersökningar
1929 - KEMI Hans von Euler-Chelpin, enzymer verksamma vid jäsning av sockerarter
1930 - Nathan Söderblom, ekumeniskt arbete
1931 - LITTERATUR Erik Axel Karlfeldt (postumt) (invald i Svenska Akademien 1904,
ständig sekreterare från 1913)
1948 - KEMI Arne Tiselius, undersökning av proteiner med elektrofores
1951 - LITTERATUR Pär Lagerkvist (invald i Svenska Akademien - efter Verner von Heidenstam - 1940)
1955 - FYSIK Hugo Theorell, för rön angående oxiderande enzymer
1961 - FRED Dag Hammarskjöld (postumt)
1966 - LITTERATUR Nelly Sachs (tysk judinna som fick svenskt medborgarskap 1952)
1967 - FYSIK Ragnar Granit, näthinnans mekanismer vid färgseende
1970 - FYSIK Hannes Alfvén, magnetohydrodynamiska vågor (Alfvénvåg)
1970 - MEDICIN Ulf von Euler, upptäckten av noradrenalin
1974 - LITTERATUR Eyvind Johnson (invald i Svenska Akademien 1957)
1974 - LITTERATUR Harry Martinson (invald i Svenska Akademien 1949)
1974 - EKONOMI Gunnar Myrdal
1977 - EKONOMI Bertil Ohlin
1981 - FYSIK Kai Siegbahn, utvecklingen av elektronspektroskopi
1981 - MEDICIN Torsten Wiesel, forskningsrön om hjärnans syncentrum
1982 - MEDICIN Sune Bergström prostaglandiner
1982 - MEDICIN Bengt Samuelsson, prostaglandiner
1982 - FRED Alva Myrdal, arbete för nedrustning
2000 - MEDICIN Arvid Carlsson, signalöverföring i nervsystemet
2011 - LITTERATUR Tomas Tranströmer
Så här har priserna fördelat sig:
1900: 3 priser
1910: 3 priser
1920: 4 priser
1930: 2 priser
1940: 1 pris
1950: 2 priser
1960: 3 priser
1970: 6 priser
1980: 5 priser
1990: 0 pris
2000: 1 pris
2010: 1 pris (hittills)
Makarna Alva (1982) och Gunnar Myrdal(1974) har vunnit FRED-(1982) och EKONOMI(1974)-priset.
Inom naturvetenskapligt hade vi vår storhetstid enligt nobelpris fram till 1980.
Inom ekonomi under 70-talet.
Inom litteratur och freds har det fördelat sig mer jämt.
25 december 2012
Vem har påverkat utvecklingen i Sverige mest?
Det var något jag satt och funderade över när jag lyssnade på Carl XVI Gustaf jultal till det svenska folket?
Vem tycker du?
Mina kandidater är:
- Astrid Lindgren
- Knut Wallenberg
- Alfred Nobel
- Olof Palme
- Vilhelm Moberg
- Carolina Klüft
- Mamma - inte bara Moder Svea
- Ingvar Kamprad
- Dag Hammaskiöld
- Zlatan Ibrahimović
... eller vem tycker du?
Vilka förebilder har du?
Är det så att vi varje dag, varje person oberoende av ursprung, kön, och ålder är med och påverkar och formar det land vi lever i.
Vem tycker du?
Mina kandidater är:
- Astrid Lindgren
- Knut Wallenberg
- Alfred Nobel
- Olof Palme
- Vilhelm Moberg
- Carolina Klüft
- Mamma - inte bara Moder Svea
- Ingvar Kamprad
- Dag Hammaskiöld
- Zlatan Ibrahimović
... eller vem tycker du?
Vilka förebilder har du?
Är det så att vi varje dag, varje person oberoende av ursprung, kön, och ålder är med och påverkar och formar det land vi lever i.
Hur formar vi i dag vår gemensamma framtid?
I jul fick jag och fick möjligheten att läsa "100år med företagande och frihet - Handelskammaren i Stockholm" av Olof Ehrenkrona.
Här beskrivs en fantastiskt intressant utveckling av Stockholm och Sverige. I början av 1900-talet så liknade de svenska regeringsskiftena mycket det som har varit en vardag nere i Italien.
Här beskrivs också områdena och hur de har utvecklats. 1920-talet var speciellt intressant med byggandet av Stadshuset 1923 av Ragnar Östberg, Konserthuset 1926 av Ivar Tengbom och Stadsbibliotektet 1928 av Gunnar Asplund.
En viktig personlighet var Knut Wallenberg, som var ordförande i Handelskammaren under över 15 år. Han skänkte huset på Västra Trädgårdsgatan till Handelskammaren då han avgick. Samme man har genom en donation sett till att Handelshögskolan kom till.
Det var allt så att jag fick lite funderingar på de filantroper vi har i dag, som Tove Lifvendahl beskriver i sin bok "Att ge". Vad viktigt det är att göra något för andra som blir större än en själv. Ingen kan göra allt men alla kan göra något!
Här beskrivs en fantastiskt intressant utveckling av Stockholm och Sverige. I början av 1900-talet så liknade de svenska regeringsskiftena mycket det som har varit en vardag nere i Italien.
Här beskrivs också områdena och hur de har utvecklats. 1920-talet var speciellt intressant med byggandet av Stadshuset 1923 av Ragnar Östberg, Konserthuset 1926 av Ivar Tengbom och Stadsbibliotektet 1928 av Gunnar Asplund.
En viktig personlighet var Knut Wallenberg, som var ordförande i Handelskammaren under över 15 år. Han skänkte huset på Västra Trädgårdsgatan till Handelskammaren då han avgick. Samme man har genom en donation sett till att Handelshögskolan kom till.
Det var allt så att jag fick lite funderingar på de filantroper vi har i dag, som Tove Lifvendahl beskriver i sin bok "Att ge". Vad viktigt det är att göra något för andra som blir större än en själv. Ingen kan göra allt men alla kan göra något!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)