Nationaldagsfirande!

En underbar dag - med solen och humöret på topp!

"Nationaldagen firas till minne av dagen då Gustav Vasa valdes till Sveriges kung 1523 och Sverige blev ett självständigt land. Även 1809 års regeringsform (som gällde fram till ikraftträdandet av 1974 års regeringsform) utfärdades den 6 juni.

Tidigare firades 6 juni enbart som svenska flaggans dag och det var först 1983 som dagen även fick status som nationaldag. Sedan 1996 är nationaldagen ensalutdag, och från och med 2005 är nationaldagen även en helgdag." Källa: Wikipedia

Kl 15-16 Hyllningskonsert till Ted Gärdestad med Sollentuna gosskör och Janne Schaffer med band ute i Edsviksparken i Sollentuna.

1830 -1930 Traditionsenligt Nationaldagsfirandet på nya Sollidenscenen med ett högtidligt festprogram och stjärnspäckad underhållning i närvaro av Deras Majestäter Konungen och Drottningen. Även med Mando Diao, Malena Ernman och Åsa Jinder, Tommy Körberg, Pauline, Edith Backlund, Charlott Strandberg, Sussie Eriksson, Gunilla Backman och Lina Hedlund.

Hänt i kollektivtrafiken: Vi får allt bry om varandra lite mer!

Det är allt en bedrift att kunna sprida ut sig på sex säten utan att skämmas och inte ens blinka. ... och jag tror inte att ni tänker på två damer i 45-50 års åldern. Att visa så lite hänsyn är allt förvånande. Jag valde att inte fotografera deras ansikte även om de nästan hade förtjänat det att ha bild på varje Pressbyrå.

Men känner ni igen kassen så kan ni ju uppmana henne att visa mer hänsyn nästa gång. De var inte så att de var ensamma i vagnen! Men det var något av ett rekord som jag var tvungen att ta kort på - en bild från verkligheten.  En av damerna hade till och med barn och jag undrade i mitt stilla sinne vilken förebild hon är för dem?

Jag skulle vilja att vi visade varandra mer hänsyn, ta bort väskor och fötter från säten, slänga skräp i papperskorgen och gärna säga ett vänligt ord till varandra. Då kommer det att bli bättre och vackrare att bo i Stockholm.

I går så skulle jag ta pendeln från Sollentuna in mot centralen. När jag kommer upp så efter en stund så börjar det blinka "kort tåg" och det börja säga det genom högtalarna. Nu är det så att perrongen att den är ett par hundra meter ... och detta var ett "super-kort" tåg. Så det var bara att springa ... tillsammans med pensionärer med käppar, ungdomar, rullatorer ... Så varför kan man inte ha några blinkande konstruktioner som visar hur långt tåget går? Vi måste tänka mer på varandra.

I går så satt jag och väntade på t-banan och naturligtvis säger jag till en dam som kommer att hon gärna får sätta sig på samma bänk som mig! Hon tackar och säger att det trevligt med människor som talar. Vi hade sällskap in till stan och diskutera litteratur, sällskap och spårvagnar.

Vi får aldrig glömma! Men tillsammans fixar vi det till det bättre!

"Vi har lediga tider idag! Välkomna!"
denna skylt "subblade jag över" i
Sollentuna!
Är detta inte ett ställe man skulle vilja
klippas på? Nu var jag ju redan klippt så
jag kunde inte göra ett klippt!

Sveriges bästa bagage utrymme i
Masexpress och vilken service!

Fryshuset är bara fantastiskt! Tänk vad
Anders Carlbergs skapelse har betytt för
Stockholm och inspirerat andra!

Tror att effektiviteten på SL skulle öka
markant när det gäller tillbakalämnandet
av kvarglömt/tappat med hjälp av oss
resenärer och spärrvakterna från MTR Stockholm.
Låt grejorna ligga kvar vid spärren i 24 timmar
så att resenärerna kan se dem!

Ta det nu lugnt i morgon och tuffa på så sakta
Varför inte besöka Liljevalchs vårutställning,
Drottninggatans bok och bilds 27 års kalas och det
viktigaste för vi får aldrig glömma!
 - Förintelsens minnesdag! 

De ovanliga...

... de vi inte ser, de vi inte sätter oss jämte, de vi inte börja tala med.

I dag var jag med om det två gånger - personer som gav pengar till de som lägger pengar på sätena. Jag ska villigt erkänna att jag ALDRIG! Skulle gissat att dessa personer skulle lägga något?

Första killen var en kille - troligen duktig på datorer - han lade pengen och reste sig upp. Tjejen som hämtade in lapparna gick fram till honom och tackade.

På hemvägen från Kista så sätter sig en pratglad man vid mig. Han frågade vad jag läste och jag la ner boken och började talade med honom. Mannen är i 50-årsåldern och berättar för mig att han är förtidspensionerad! Han har jobbat på Posten i fyra år. När det kommer en kille med lappar så reser han sig upp och ger honom en tia. Sedan fortsätter han tala med mig. När jag frågar honom vad som skulle kunna få honom att jobba - så säger han - ett jobb på Systemet och tar upp en 7.3% öl. Bakom varje människa finns det en historia. På Fridhemsplan så skiljs våra vägar för nu!

Jag har fått look-en som gör att människor har väldigt lätt att ta kontakt med mig! 

Bra på det sätt att jag nu får möjlighet att tala med "de ovanliga! Det är jag tacksam för - för de är spännande!