Stora utmaningar nya infallsvinklar!

Var och lyssnade på Professor i Miljöhistoria, Sverker Sörlin, i går på Estradföreläsning.  "Är det bara innovation vi vill ha?  Nyttiggörande ur ett bredare perspektiv". 

"Regeringen lägger 65 miljarder kronor per år på forskning och högre utbildning. Många debattörer efterlyser bättre resultat av dessa satsningar – oftast i form av innovationer. Men är det en rimlig utgångspunkt? Sverker Sörlin menar att innovation förvisso är viktigt, men att nyttan med forskning och utbildning är mycket bredare än så."

 "Det gäller inte minst inom humaniora och samhällsvetenskap, där en mycket stor del av högskolans studenter finns. Risken är annars att balansen och mångfalden inom utbildnings- och forskningssystemet rubbas, och att vi inte använder resurserna effektivt."

In intressant fråga som väcktes av Tällbergs Foundations grundare, Bo Ekman, Hur uppmuntras fantasi? Kan det bli tal om att man i framtiden lägger ihop "Art and Science"?

KTH har ju redan i loggan vetenskap och konst, men hur stimmuleras en utveckling av fantast och konst i forskningen? 

Redan när jag läste på universitetet för 20 år sedan så talades det mycket om tvärvetenskap - detta gjorde att jag i dag har en examen inom teknik och ekonomi. Jag tror att det är viktigt med gränsöverskridande utveckling och innovation. Det är då som inträdeshinder skapas för andra aktörer och chansen att göra något unikt.

Jag tror att det är viktigt att gå på museum, gallerier och att besöka dagis - för att detta ger inspiration och utmanar det man har fått lära sig.

Jag tror att det är viktigt att man under studierna uppmuntrar till samarbete mellan studenterna.

Initiativ som SSES - mellan KI, KTH, Handels och Konstfack  borde man kunna göra ytterligare framsteg med.

Ett problem är dock hur vi är organiserade - tex om en fråga tas upp mellan departementen så är det alltid ett departement som får huvudansvaret, vilket gör att deras ämnesområde för tyngdpunkten. Tex så hade Näringsdepartementet ansvar för att bereda tömning av latriner från båtar. Vatten frågor är tex spridda över alla departement och nästan alla ministrar.

Likadant tycker jag att vi är organiserade på högskolor och universitet. Ofta när det skrivs rapporter om entreprenörskap så skrivs dessa av nationalekonomer. Jag tror att rapporterna skulle bli mycket mer intressanta och ge ett bättre resultat om andra discipliner.

Vi måste gå från ord "stuprör till hängrännor" i en allt högre grad och i praktiken när det gäller organisatoriskt och roller.

Efteråt så var det ett intressant samtal mellan 

Sverker Sörlin och Anders Flodström, KTHs tidigare rektor.