Hur betydelse full är transparens för de anställda, kunder och samhället?

 I dag så lyssnade jag på en presentation om styrning (governance) där det exemplifierades att FN om man räknar bort de fredsbevarande styrkorna har en budget motsvarande ett större amerikanskt universitet som UCLA. Detta låter ju helt otroligt? Får allt kolla detta.

Jag hörde någon av Spendrups-bröderna förklara deras CSR-arbete med att de betalade skatt på en fråga från en afrikansk student på ett SIFE-arrangemang på Electrolux - I går blev detta uttalande aktuellt igen, men då genom en rapport och hur multinationella företag agera utanför Sverige.

I går så läste jag en artikel i DI - där professor Hans Rosling lyfter fram att "Skatt bättre än CSR". I artikeln lyfts fyra företag fram i en undersökning av Swedwatch och Diakonia. Företagen är Ericsson, SKF, Atlas Copco och Sandvik och hur de agera i Zambia.

"Landet är hårt drabbat av skatteflykt, något som enligt en rapport kostar världens utvecklingsländer 5.000 miljarder kronor varje år. En summa som är långt mycket högre än all världens bistånd till dessa länder."

Hans Rosling har länge ifrågasatt företagens arbete med ansvarsfullt och hållbart företagande, Corporate Social Responsability (csr)."Csr har väl ingen större betydelse? Det är ju så lite pengar, nästan ingenting. Man ska söta sina företag så väl att de är lönsamma och så att man kan ge bra löner, bra produkter och bra avkastning och betala skatt. Då är man duktig företagare och sådana respekterar vi", säger han till Di."

Frågan är väl varför man väljer att inte vara transparenta med de skatter man betalar på olika marknader? Det kan vara att man inte vill ge konkurrenter denna information om man inte själv får den! Men samtidigt måste det ju vara problematiskt att man visar en ovilja att vara transparent när/om man gör rätt rätt för sig. 

I boken "Ledarskap 200 råd" av Percy Barnevik beskriver han: "Skatter -minimeras men med måtta. Skatter är ett känsligt område. Man vill förstås i grunden minimera skatten. Samtidigt  vill man som stort och ansvarstagande företag undvika extrema och artificiella konstruktioner. Till det senare hör enbart skattedrivna interntransaktioner och slussande av pengar via nu förs´vinnande skatteparadis. Förr i världen dribblades det också ofta med interna transferpriser för att minimera vinster i högskatteländer. Detta håller inte längre, vilket de kan intyga som hållit på i åratal med skatteprocesser, särskilt i USA. Skatteminimeringen får inte heller leda till snedvridna operativa resultat i de olika enheterna, vilket skulle erodera resultatansvaret. Så minimera skatten, men med måtta."

Ett lands förmåga att ta in skatter är ju viktig för dess utveckling och uppbyggande av institutioner. I dag släpptes Governance Report 2013.

3 Big Important Things!

"I väntan på välfärden" av Nima Sanandaji

Petra Wadström VD på Solvatten

För mig är samhällsengagemang, hållbarhet och företagande områden där jag har min passion!

I går så lyssnade jag på en presentation av boken "I väntan på välfärden" av Nima Sanandaji, som jag hade läst innan seminariet i går. Nima är otroligt duktig på att lyfta fram siffror, men tesen är ganska klar - inga höjda skatter, möjligheten att välja alternativ utanför landets gränsen och att ta in fler alternativ. MEN frågan jag ställer mig är om varför köerna finns där? Kan det vara brist på pengar? Att det blir fler olika aktörer - gör detta systemet effektivare? När man är sjuk vill man väl bara bli frisk - då är det kanske inte så lätt att göra val?

Hörde i om en person som efter sjukhus vistelser fick erbjudande att välja mellan ett 30-tal utförare av hemtjänst. Undrar om denna individen kände valfrihet? Titta på Barry Schwartz TED Talk "The paradox of choices". Frågan om det är fler val människor vill ha? Det talas mycket om privata sjukförsäkringar - detta ser jag som ett misslyckande av välfärdssystemet. Andra ser det kanske som målet?

Petra Wadström grundare och VD för Solvatten, som ger fattiga möjlighet till rent vatten och därmed ett friskare liv.

När jag lyssnade på presentationen så funderade jag hela tiden på hur man skulle kunna finna affärsmässighet i detta. Hur man skulle kunna hitta ett sätt att investera i detta på ett lätt sätt. Att köpa en enhet kostar 730 sek - vad jag uppfattade vid seminariet. Dessa köpes i batcher av 72 enheter. 52 560 sek. När jag talade med en person från Uganda så visar det sig att 10 liter vatten kostar ca 3 sek. 

Detta gör att ROI är mindre än ett år, vilket också sas i går! 

Samtidigt som detta är ekonomiskt fördelaktigt bara när priset på vatten räknas in. Så sparas pengar på att personer inte blir sjuka av vattenburna mikrobiologiskt överförda sjukdomar samt hälsoeffekter när inte så mycket vatten behöver värmas vid matlagningen. Minskat behov av ved och kol har både positiva effekter på miljö och hälsa. Detta borde var tillräckligt för att göra att det skulle kunna bli en affär. 

Nu görs för sök via CDM-system, som i bästa fall resultera i koldioxid minskningar - men att göra detta på enhetsnivå  - har krävt ett mödosamt arbete. I dag finns 13.000 enheter levererats ut på fältet och finns i 20 länder. När jag tittar på det ser det i mina ögon ut som en utmaning när det gäller logistik, utbildning, försäljningsorganisation och finansiering

I går var jag på ABF och lyssnade på "Inför årets internationella klimatkonferens"så samtalades det om det om de kommande klimatförhandlingarna under COP 18 i Doha. Frågor som det samtalades kring var:

1. Vad kan vi förvänta oss av klimatförhandlingarna?

2. Vad har vi lärt oss av COP1 - COP17?

3. Vad ska den svenska regeringen ha för strategi under förhandlingarna?

Några av de synpunkter som togs upp var att utan COP hade det varit ännu värre. Tex så fick Mexico en miljölagstiftning, som troligen inte hade kommit på plats, i alla fall så snabbt om inte Mexico hade varit värd för klimatförhandlingarna. FN förhandlingar tar tid. Den finansiella sektorn är totalt amoralisk och klara inte av att prissätta risk. CDM-systemet har inte fungerat tillfredställande mer än för finansbranschen. Skatt på jungfruliga råvaror skulle kunna ge effekten att vi får ett effektivare system.

Jag kände att det finns ett behov att sätta mig in i den diplomatiska processen - vad som är möjligt och vad som är nästa steg - annars blir jag besviken vid varje sådan förhandling. Kanske skulle fler behöva denna information.

Vilket samhälle vill vi ha? Hur utvecklar vi företagsamhet och företag, som har möjligheten att anställa? Vilken är den framtid vi går till mötes?

I onsdags så fick jag möjligheten att vara med på ILAs möte på Mannheimer Swartling genom UDs Referensgrupp för CSR. Detta var en mycket spännande tillställning med en namnkunnig panel, som uttalade sig om CSR utifrån regeringens CSR politik - instrument för frihandel och utvecklingssamarbete.

Lisa Emelia Svensson, ambassadör, på UD för gruppen Globalt ansvar.

Olof Ehrenkrona, ambassadör, rådgivare till Utrikesminister Carl Bildt i globaliseringsfrågor.

Hans Corell, fd Undergeneralsekreterare för rättsliga frågor i FN mellan 1994-2004.

"Öppenheten för livet ger en blixtlik insikt i andras livssituation. Ett krav: att från känslostinget driva problemet till en klart fattad intellektuell gestaltning – och handla därefter." Dag Hammarskjöld


Thomas Lagerqvist, advokat på Mannheimer Swartling


Per Wahlqvist, Bolagsjurist på AB VOLVO


Claes Cronstedt, Advokat, Raoul Wallenberg Academy of Young Leaders


Kvällen var full av intressanta infallsvinklar och frågeställningar. Möjligheten att efter mötet ha samtal med panelen var mycket givande.