11 maj 2013

Ser du sopor och avfall eller resurser och pengar?




Illustration som beskriver avfallstrappan. Trappan går uppåt i fem steg: deponering, energiåtervinning, materialåtervinning, återanvändning och förebyggandeIllustration av EU:s avfallshierarki.
Stockholms stad strävar efter att flytta stadens avfall uppåt i enlighet med EU:s avfallshierarki, eller i dagligt tal avfallstrappan.


Vi står inför en hel del utmaningar - i Sverige har vi bra fungerande insamlingssystem och regler, samt miljölagstiftning.

Visst vore det fantastiskt om vi kunde bli bättre och det är jag säker på att vi kan.

Viktigt att vi tänker på att materialet ska kunna användas till. Att vi ser allvaret för att kunna anta utmaningen. Detta presenteras på Stockholmsstads hemsida: "Tillsammans med alla som bor och verkar i Stockholm ska vi nå våra mål att minska stadens utsläpp av växthusgaser till 3,0 ton per invånare  2015 och vara en helt fossilbränslefri stad 2050." (Svenskar 10-14 ton CO2/år) Undrar om dessa siffror verkligen kan stämma? Räknar vi med allt vi konsumera?

Testa dig på Klimatkontot.

Jag blev positivt överraskad när jag fick se tjänsten om de Mobila miljöstationerna.

Stockholms stads avfallsplan 2013-2016.

Avfallsplanen i korthet.

Projektet Gröna påsen"Under 2013 utför vi ett försök med Gröna påsen bland 3 000 hushåll hos Familjebostäder och Stockholmshem. 
2018 ska stockholmarna samla in 50 procent av sitt matavfall. För att nå detta mål behöver vi införa fler tekniska lösningar, som kan komplettera de vi har idag, för att så många som möjligt ska kunna matavfallssortera. Gröna påsen innebär att man lägger matavfallet i samma behållare eller nedkast som övrigt avfall men i en grön påse. Den kan sedan sorteras ut på avfallsanläggningen för att matavfallet sedan kan rötas och bli till biogas."
Projektet Textilåtervinning: "

Låt textilierna få nytt liv genom materialåtervinning

På ÅVC Bromma och ÅVC Vantör testar vi under 2012 och 2013 att samla in slitna och trasiga textilier i en särskild container. Syftet med försöket är att den sortens material framöver ska kunna återvinnas till nya textila produkter."



I snitt förbrukar varje svensk 15 kg kläder och hemtextil per år.
  • 8 kg slängs
  • 3 kg går till välgörenhet
  • 4 kg är kvar i garderoben eller ges bort till släkt och vänner
  • Textil kräver mycket naturresurser, energi och kemikalier för att tillverkas. Allt vi gör för att minska resursförbrukningen – smått som stort – är betydelsefullt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar